Notis är stolta att presentera trailern till vårt stora antologiprojekt, Den Whildeanska Quadrologin. Trailern ”Whildeanska Årstiderna” av och med Stefan Whilde, Anders Karlsson på slagverk, bilder från gruppen Whildeanska hösten, och vackert sammansatt av Ola Guldbrand. Stort tack till alla medverkande! Boken Whildeanska våren- 113 röster om kärlek och erotik, den andra boken i serien, finns i handeln från och med den 12 april. Kolla in den fina trailern här!
Peter Toggeth Karlsson, författaren till fina barnboken Tänk om alla som kommer ut på Notis i april 2014, har intervjuats av studenttidningen Lundagård. Mycket intressant läsning, intervjun hittar du här.
“Att sammanfoga filosofi och konst är kan tyckas svårt nog. Att dessutom utveckla det för barn kan verka omöjligt. Men i vår går studenten Peter Toggeth Karlssons dröm i uppfyllelse när han ger ut sin första barnbok.”
Foto och citat: Lundagård
Tänk om alla på Facebook
Förlossningsdepression, mammor som inte utvecklar moderskänslor, ett oerhört tabubelagt ämne. Trots att ungefär var åttonde mor drabbas tycks depressionen i största allmänhet anses som skamlig att dela med sig av – något som förmodligen är sammanflätat med den bebislycka som förväntas infinna sig i samband med att bli förälder.
Lotta Lindeborg är en av de många föräldrar som drabbats av förlossningsdepression. En tid efter depressionen bestämde hon sig för att dela sin upplevelse, sina tankar och känslor om varför hon drabbades – något som resulterade i att hon 2012 gav ut boken En mekanisk mamma. Läsaren får följa Lotta genom förlossning, hemkomst och inför beslutet att skaffa ytterligare ett barn. Hon skriver om känslan av att ha förlorat sin frihet och om att plötsligt behöva arbeta jour 24 timmar om dygnet.
”Jag kan inte blunda och låtsas som att allt är som förut, jag tvingas öppna ögonen och ta hand om min bebis.”
Boken bryter tystnaden kring känslokaoset. Det är en ärlig och personlig betraktelse blandad med den forskning som sedan tidigare finns inom området. En mekanisk mamma vänder sig såväl till professionella inom mödravården, som till föräldrar som söker kunskap och förståelse kring ett annars väldigt fredat ämne. Boken har sedan släppet 2012 fått himla bra respons och det är flera som hört av sig till Lotta Lindeborg för att hylla hennes öppenhet och tacka för den igenkänning som boken genererat hos många läsare.
Tidigare har boken funnits i formatet storpocket men släpps nu som e-bok! Samtidigt håller den på att översättas till tyska för vidare möjlighet att nå ut till ännu fler, något som Lotta Lindeborg hoppas ska leda till att fler vågar prata öppet om förlossningsdepression och söka hjälp för det.
E-boken släpps nu på torsdag, den 20:e januari! Se till att skaffa dig ett exemplar – för spridning och avdramatisering av ett annars tabubelagt ämne.
Arbetslösheten bland unga i Sverige idag är kolossal. Omkring var fjärde ung är utan arbete – ett problem som har sina rötter i olika politiska frågor. En av de aspekter som växt sig allt större i jobbsökarsammanhang är kravet på körkort, det är en merit i sig men även ofta en nödvändighet för att kunna utföra jobbet i fråga. Arbetslösheten i relation till körkortskravet utgör dessvärre en paradox, då det under de senaste åren blivit såväl dyrare som mer problematiskt att ta körkort.
Körkortet är en fråga om tid och pengar. Två aspekter man bör ha i åtanke under körkortsprocessen, men som till all olycka kolliderar med den tid och de pengar som de flesta unga erhåller. Många har inte chansen att betala de dyra avgifterna och utesluts därmed ur stora delar av arbetsmarknaden. Det är ett problem som i bästa fall borde lösas genom att sänka körkortskostnaderna, men i väntan på den revolutionen finns enklare knep att ta i anspråk för att minska de ekonomiska utgifterna. Vad som ofta faller i glömska i samband med körkortet är vikten av den mentala träningen, som behövs för att bli en trygg och säker förare. Det faktum att många försätts i en ekonomisk riskzon i samband med körkortet har en tendens att förstärka nervösa och obekväma känslor hos föraren. Det är således viktigt och känna att man har kontroll över situationen istället för att utlämna all makt åt körskolan, vilket i många fall tenderar att göra processen mer utdragen och utgifterna dyrare.
Med dessa tankar i bagaget och utifrån sina självupplevda erfarenheter, har författaren och coachen Per-Erik Persson utvecklat det nyskapande konceptet Körkortscoachen. Ett unikt material som bygger på de utmaningar man möter då man ska ta körkort. Många fastnar någon gång under sin utbildning och då kan kostnaderna lätt bli större än väntat. Genom att använda Körkortscoachen parallellt med körkortsutbildningen kan man spara lektioner – det vill säga såväl tid som pengar. Materialet består av tips skapade för att göra föraren förberedd på sina egna försvarsmekanismer, som hos de allra flesta triggas någon gång under körskolutbildningen. Oavsett om man tänker ta ett A, B, BE, C eller D körkort är Körkortscoachen ett enkelt material som kompletterar teoriboken. Körkortscoachen ersätter alltså inte teoriutbildningen utan består av en uppsättning enkla, mentala verktyg som gör det lättare att tillgodogöra sig såväl körlektionerna som teorin. Materialet finns som e-bok och är på så sätt smidig att bära med sig för läsning i mobilen, på iPaden eller i datorn.
Körkortscoachen erbjuder individuell kontroll och mental trygghet – förutsättningar för att möjliggöra en billigare och mindre tidskrävande körkortsutbildning.
Mer information hittar du på Hemsidan
eller på Körkortcoachens Facebooksida
Det fria ordet borde vara allas vapen. Idag är poesi svårpublicerat, och sorgligt nog den genre som uppmärksammas minst på den svenska bokmarknaden. De få författare som når ut inom genren är de som sedan tidigare etablerat sig och skapat sig ett välkänt namn. Många drömmer om att få göra sin röst hörd, men förutsättningarna är vaga. Whildeanska gruppen är ett sätt för alla som skriver, oavsett ålder, kön, namn och bakgrund, att göra sina röster hörda. Modet att dela sina kreativa ord eller innersta tankar med omvärlden borde inte underskattas.
2011 startades Facebookgruppen Whildeanska hösten, av författaren och kulturskribenten Stefan Whilde. Tanken var att skapa en mötesplats där alla fritt kunde bidra med egna alster av olika karaktär, samt ta del av varandras kreativitet oavsett tidigare erfarenheter. Medlemmarna publicerar alltifrån poesi, prosa, haiku och tankar till fotografier, recept och målad konst. Det fria skapandet regerar. Gruppen kallades snart ett fenomen, blev känd som kulturens oas på Facebook och har i dagsläget omkring 1400 medlemmar.
För skribenterna blev detta början på en fantastisk skrivarresa och en lika givande gemenskap. Den 17 augusti 2013, ett och ett halvt år efter starten, släpptes gruppens första bok: Whildeanska Hösten – en Antologi, 63 Röster på Notis förlag, där flera av medlemmarna fick sina verk publicerade. Ett koncept som uppskattats av många och lett till att projektet växt sig större och i allra högsta grad lever vidare.
Boken får den 12e april 2014 en uppföljare, Whildeanska Våren – 113 röster om kärlek & erotik, och åtföljas av ytterligare två böcker: Whildeanska Vintern och Whildeanska Sommaren. För skribenterna som bidrar är detta en unik chans att ta del av ett gemensamt skrivarprojekt för att tillsammans göra sina röster hörda för omvärlden. Whildeanska Våren är ett lekfullt projekt med tema kärlek, erotik och sensualism.
Människorna bakom projektet är av olika åldrar och har varierade bakgrunder. Det som knyter dem samman är deras gemensamma intresse för det skrivna ordet. Whildeanska gruppen ger även människor som tidigare skrämts av tanken på att dela sina innersta, kreativa tankar en trygg gemenskap att uttrycka sig bland. I gruppen finns inga begränsningar för texters innehåll eller längd, och det är fritt att publicera hur mycket man känner för men heller inget krav på att skriva. Gruppen möjliggör diskussion och respons kring medlemmarnas alster, och många skribenter överkommer på så vis sin rädsla för att offentliggöra sina texter.
Whildeanska Våren släpps den 12e april. Håll dig uppdaterad via gruppens Facebooksida
Under vintern 2013 gav Notis ut sin första barnbok, Lilla Tvärtomboken. Berätta om den och historien bakom utgivningen.
– Det är en fantastisk bok. När jag såg skisserna så kände jag bara WOW – detta är ju som på film! Historien är att Stefan Whilde nämnde att han hade ett manus som behövde illustrationer. Just då fick jag tips om Elina och ”parade” ihop dem, resultatet blev bättre än jag kunnat drömma om.
Notis har funnits sedan 2006 och fram tills i fjol har ni inte gett ut någon barnlitteratur. Lilla
Tvärtomboken skiljer sig märkvärt från er övriga utgivning, med tanke på såväl genre som målgrupp. Hur ser du på detta? Har det inneburit många nya utmaningar?
– Jag drivs egentligen inte så mycket av genres som idéer, utan snarare om intressanta manus. Ändå finns det en rädsla för att inte kunna nå ut med tanke på den tidigare tyngden mot samhällsreportage. Utmaningen består i dels att marknadsföra böckerna och sedan kan jag känna att marknaden vill ha en hårdpärm och det är inte lätt att få ihop det ekonomiskt. Därför är jag väldigt nyfiken på om e-böcker för barn skulle kunna vara en väg för oss.
Hur är din syn på barnlitteratur i stort? Vad anser du kännetecknar en bra barnbok och vad vill du att Notis ska bidra med till barnboksmarknaden?
– Notis ska fortsätta att bidra med kritiska samhällsskildringar, ögonöppnande perspektiv, smart ifrågasättande och framlyftande av röster som annars inte hörs. Detta oavsett genre. Min personliga favorit är Momo eller kampen om tiden – den funkar lika bra för barn som för vuxna. Jag älskar också Astrid Lindgrens böcker, de är genialiska på flera plan. Barna i Bullerbyns tvärtom-tänk kring sol och regn är något som jag ser gå igen i Lilla Tvärtomboken.
Lilla Tvärtomboken är skriven av far och son Whilde. En, så vitt jag vet, unik författarkonstellation. Har du några tankar kring vad det kan tänkas tillföra, som en bok med endast en vuxen författare inte hade gjort?
– När jag läser boken för min son så gillar jag att vi båda ges plats i boken. Karaktärernas relation passar oss – jag vet inte om det är skillnad på om det varit en eller två som skrivit – det är en himla fin bok bara.
Lilla Tvärtomboken håller just i denna stund på att översättas till flera europeiska språk och kommer att släppas i samtliga engelskspråkiga länder. Varför tror du att just denna bok kommer att vara attraktiv på den utländska marknaden?
– Den tar upp mänskliga frågeställningar, tidlösa på ett sätt. Jag tror att världen söker efter litteratur som bygger broar mellan människor och jag tror att världen söker efter nya lösningar. Människor världen över behöver stanna upp och ifrågasätta sina invanda mönster, så att vi kan anpassa oss och skapa nya, hållbara mönster.
Jag misstänker att arbetet kring Lilla Tvärtomboken varit tillfredsställande, då ni om redan några månader släpper er andra barnbok. Berätta om den och ge oss en hint om vad vi har att vänta.
– Den andra barnboken heter Tänk om alla och går i samma ifrågasättande anda. Manusen kom till mig nästan samtidigt vilket är lite lustigt. Frågeställningarna är lite annorlunda i Tänk om alla och illustrationerna är mer direkta. Jag ser fram emot att se hur böckerna tas emot.
Hur ser du på Notis framtid inom barnlitteratur? Är det någonting du vill fortsätta arbeta med?
– Absolut, jag har fått mersmak. Framför allt för e-böcker för barn. Jag utforskar just nu möjligheten att släppa böcker som läser sig själva för barnen. Egentligen gillar jag stunden med min son men det är inte alltid som den tiden kan prioriteras, ibland kan det vara skönt för honom att få styra själv och att då kunna klicka sig igenom boken. Det får mig att tänka tillbaka på gamla kassettband med Bamse, som jag lyssnade till när jag var liten, de spelade upp ett litet ljud när det var dags att vända sida.
Så som barnboksmarknaden ser ut idag är det mycket debatt kring framställningar och innehåll i just barnlitteratur. Förra året riktades mycket kritik till hur till exempel genus och etnicitet gestaltats och just syftet med barnboken i sig har ifrågasatts på många håll. Det har i sin tur börjat experimenterats mycket inom genren och en normkritisk tematik tycks vara på frammarsch, till exempel genom könsneutrala karaktärer. Hur ser du på barnboken som ett verktyg för förändring? Är detta någonting ni själva eftersträvar med er utgivning? Med tanke på att den röda tråden i er utgivning är just att den är samhällskommenterande.
– Ja absolut. Vi lever i en spännande tid där vi genom att ifrågasätta rådande normer kan skapa ett samhälle där fler känner sig trygga att välja sitt eget uttryck. För mig handlar det mycket om att prioritera mötet, samtalet där båda parter kan mötas utan rädsla, utan värderande av åsikter. Vi delar upp världen i fint och fult, bra och dåligt, när det för mig bara handlar om huruvida vi är beredda att acceptera andra precis som de är och att tillåta andra ett lika stort utrymme. Det hoppas jag att vi kan visa även i vår barnboksutgivning.
Foto: Langhorn Photography
Snön yr likt en förvirrad virvelvind på S:t Knuts torg denna måndag morgon. Vi möter upp filosofistudenten och författaren Peter Toggeth Karlsson på café Ekorient, för att prata om hans bok Tänk om alla över en fika.
Väl inne i värmen, försedda med varsin kopp kaffe, ber vi Peter berätta om sitt författarskap och historien bakom Tänk om alla.
-”Det här kommer bli ett långt svar”, inleder Peter.
Till en början berättar Peter att han länge arbetat med fotografi och att det är någonting han fortfarande sysslar med vid sidan av sina filosofistudier i Lund. Ganska direkt efter att Peter börjat plugga kände han en önskan om att få kombinera dessa två intressen, något som resulterade i en skulpturell utställning med filosofiska undertoner, sommaren 2012. Någonstans här väcktes idén om att skriva en barnbok, med ambitionen att kombinera intresset för filosofiska frågor med den estetiska ådran.
Peter har många gånger upplevt att det varit svårt att prata om akademisk filosofi med människor som inte studerat ämnet och har en vision om att stärka filosofins tillgänglighet. Det är ett så pass grundläggande och viktigt ämne, att det borde finnas fler kanaler för att nå ut till fler människor, menar Peter. Vidare ligger hans intresse i att, med hjälp av studierna, nå ut med sina tankar och tillgängliggöra de för andra människor. Peter har länge velat skriva en barnbok och tycker att det är ett spännande uttrycksmedel för sina filosofiska funderingar.
Vi sippar stillsamt på vårt kaffe och går vidare till att prata om syftet bakom boken. Peter ler och formulerar det hela i ett tillfredsställande svar.
– ”Min främsta tanke är att främja kritiskt tänkande. Det är det viktigaste redskapet man kan ge ett barn.”
Vidare berättar han om hur han själv är uppvuxen i en hemmiljö präglad av tydliga normer, och vet av egen erfarenhet att det är svårt att luckra upp dessa. Peter har haft ett genomgående genustänk i arbetet med Tänk om alla, något som tar sitt uttryck framför allt i bokens utpräglade allmängiltighet. För Peter är det viktigt att alla läsare ska kunna känna igen sig på något sätt, då mycket annan barnlitteratur är begränsad på det planet. Genom ett bredare synsätt och ett kritiskt förhållningssätt finns förhoppningen om att ingen ska känna sig utesluten. Till exempel är Tänk om alla’s karaktärer namnlösa och Peter vill främst att fokus ska tillägnas de filosofiska funderingarna och därmed inte djupdyka i vidare karaktärsbeskrivningar. Boken präglas av en önskan om att främja barnens egen kriticism.
Vi går vidare och frågar om hans illustrationer (ja, Peter är såväl författare som illustratör) och hur han tänkt kring bildspråket i boken. Peter funderar en stund och kommer fram till att huvudsaken är att bilderna ska vara tydliga. Ur sin väska tar han fram uppslag ur Tänk om alla och fikabordet förvandlas plötsligt till ett landskap av charmiga filurer.
– ”Det är min naturliga estetik: enkelt, stilistiskt och rent, och det påminner på många sätt om min fotografiska teknik.”
Formspråket i Tänk om alla är också ett resultat av de böcker Peter själv gillade som barn. Han vill minnas att han som liten uppskattade ett avskalat bildspråk och det var inte förrän uppåt i åldrarna som han förstod tjusningen med en plottrig och detaljerad estetik.
Detta för oss in på vilken åldersgrupp boken kan tänkas riktas åt, vilket är något som Peter själv spekulerat mycket kring. Han misstänker att det är lättare för de äldre barnen att knyta an till de filosofiska frågeställningarna, men vill helst inte utesluta de allra yngsta. Bilderna är enkla och humoristiska och kan uppskattas av såväl stora som små barn. Peter småskrattar när han refererar till sin egen barndom och hur han redan som 6-årig började titta på Simpsons. Han talar om att ”växa samman med det” och med åren utveckla förståelse för innehållets olika plan, i takt med den personliga utvecklingen.
Vidare pratar vi om problematiken i att försöka definiera en målgrupp, då uppskattningen hos barnen ofta varierar beroende på barnens hemmiljö och övriga preferenser. Samtidigt är boken präglad av universala funderingar som inte begränsas av kulturella koder, vilket medför att en potentiellt större skara barn kan känna sig träffade och relatera till innehållet.
Vi sveper vårt sista kaffe och blickar föraktfullt ut mot ett snöigt S:t Knut. Det har blivit dags att runda av och vi ställer således frågan om Peters tankar kring framtiden som barnboksförfattare. Han skulle absolut kunna tänka sig att skriva fler barnböcker och han tycks redan nu ha idéer kring potentiella uppföljare. Något vi tills vidare lämnar för er nyfikenhet.
Vi tackar för en trevlig samtalsstund och skiljs åt i ett vindstarkt snöoväder. Tänk om alla.. dagar var såhär stormiga.
I april kommer Notis att ge ut en mycket speciell barnbok som heter Tänk om alla. Författaren och illustratören är Peter Toggeth Karlsson. Peter är 29 år och studerar filosofi vid Lunds universitet, och boken är hans första försök till att ta sig an barnboksvärlden.
Tänk om alla är full av finurliga tankar och funderingar kring livet med många filosofiska undertoner, med syftet att få barn att tänka kritiskt kring omvärlden. Peters främsta tanke är att främja kritiskt tänkande och menar att det är det viktigaste redskapet man kan ge ett barn.
En längre artikel om Peter och hans fina bok kommer snart!
Just nu är det mycket nytt på gång för Notis. I november gav vi ut vår första barnbok, Lilla Tvärtomboken, som är skriven av far och son Stefan och Midas Whilde och illustrerad av Elina Johansson Metso. Boken är full av finurliga funderingar om hur livet kan se ut om allt var precis tvärtom, och uppmuntrar till både den yngre och den äldre läsarens kritiska tänkande. Följ med på en hisnande resa i Lilla Tvärtombokens värld, en tankeväckande skrattfest för barn mellan 0-100 år! Rikt illustrerad med en faiblesse för skönt galna detaljer, och är lekfull i både färg och form. Lilla Tvärtomboken har nyligen översatts till engelska och kommer att släppas i alla engelskspråkiga länder under titeln What If…, och ska vidare översättas till tyska, spanska och franska, vilket vi tycker är jättespännande.
Stefan Whilde, 46 år, är författare, kulturskribent och föreläsare med fler än 20 böcker publicerade sedan debuten 2009. Midas Whilde, 9 år, går i tredje klass och har blått bälte i kung fu. Deras samarbete har resulterat i en fantastiskt fin bok som vi är riktigt stolta över att skicka ut i världen!
Sedan det blev klart att Staten ska ersätta de som utsatts för vanvård på barn- eller fosterhem så har det varit tyst. Idag läser vi att 3 av 10 nekas ersättning.
Den som vill förstå hur vanvården skedde och hur arbetssituationen var för socialsekreterarna kan med fördel läsa Lo Bäcklinder och Marit Arnboms antologi Långt innan barnperspektivet
Tre av tio fosterbarn utan pengar Nära tre av tio av dem som ansökt om ersättning för att de utsatts för van- vård eller övergrepp under sin tid på barnhem eller i fosterhem får ingen ersättning från staten, uppger Ekot. Sedan januari har nästan 3.000 ansökningar kommit in. 319 fall har avgjorts. Av dem har 100 fått nej. Enligt ersättningsnämndens ordförande Göran Ewerlöf måste vanvården ha varit allvarlig för att man ska få ersätt- ning. Anne Skåner, tidigare ordförande för Samhällets styvbarn, anser dock att man lagt ribban så högt att det är omänskligt.
NOTIS FÖRLAG 